Bully

I’m gonna post this here because I think everyone should see it, and because it’s important.

I don’t know what made me feel so angry, sick to my stomach and bawl my eyes out the most; The fact that this is reality. How kids act, what they go through growing up and how little people care. Where are the parents and values behind all of this? Not to mention respect and humanity, or just pure kindness?

Or the response from the Assistant Principal when this boy finally told people what was going on on the school bus, after admitting he didn’t trust the school board to do something since they hadn’t regarding earlier incidents; “How do you know we didn’t do anything?”

For her (an adult, authority, a helping hand) to make him (a boy, a victim) doubt himself in that situation? No one has the right to ever make a victim doubt, blame or explain themselves for what others have done to them.

I realised people treat victims of bullying the same way they treat victims of rape. The same way wearing a short skirt doesn’t make it okay to touch/harass/rape someone, being seen as “weird” or “creepy” is not a valid reason to hit/verbally abuse/bully a person.

Have a heart people.

 




Jag vet att det finns många problem i världen, men är det något som verkligen får mig att må fysiskt dåligt och inte kan sova är det mobbing. Jag antar att det är för att vi inte kan styra över fattigdomen i världen hur som helst, men att vi, som människor växer upp med sådana fruktansvärda värderingar och självkänslor att vi, våra BARN, beter oss så här. Det är verkligen inte okej. Och det gör mig så ledsen och besviken på mänskligheten.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0